Jag har nu ända sedan jag kom hem från Los Angeles försökt att skriva ihop ett inlägg om vad jag tyckte och hur jag har haft det. Dock tycks det vara väldigt svårt för mig att formulera mig ikväll och jag har precis raderat mitt tredje försök.
Jag upplevde nog LA annorlunda än hur de flesta andra ser det. Jag älskade att vara där dagtid. Det fanns otroligt bra shopping, mysiga restauranger och så klart hundratals lustiga personer att bara kolla på.
Men det kaoset som rådde i mitt huvud igårkväll när vi vid elvatiden lämnade bion i Hollywood kan jag ännu inte riktigt förklara. Jag tror bara att alla intryck och kontraster blev lite för mycket. Jag kände mig som 11 år igen, som när jag inte kunde shoppa på Nordstan i Göteborg med Fanny utan att må illa och kräkas, eller hälsa på Stephanie i Malmö utan att få ont i magen.
Den känslan har jag inte haft på flera, flera år, men den kom tillbaka igår. Brutalt. Därför känner jag mig överlycklig över att vara tillbaka i San Diego. Hemma.
Har tagit en promenad längs havet nu ikväll, pratat med en kär vän och sedan lyssnat på musik. Bra terapi. Nu måste jag dock sova, imorgon är det tillbaka till verkligheten och skolan igen. God morgon på er hemma i Sverige, och god natt för mig!
Älskade Cajsa!
SvaraRaderaJag tror att du helt enkelt råkade ut för att hjärnan inte klarade av ytterligare nya intryck.
Betänk att du de senaste 5 veckorna kontinuerligt matats med en massa nya intryck och upplevelser. Förmodligen det mest omvälvande i ditt liv hitintills.
Hjärnan klarar inte av obegränsad "uppdatering" utan ibland måste man luta sig tillbaka och vila och komma ifatt.
LA blev rätt och slätt för mycket för dig just nu.
Själv har jag haft en kanonfin helg med grabbarna (Ola, Paul och Janne (brollan)) Vi spela PGA National i lördags. Fantastiskt fin bana som numera är min favo. i Sverige. Bra restaurang (La Roche) i Malmö på kvällen med övernattning hemma hos Pålle. På söndag morgon drog vi ner tilll Falsterbonäset för att spela Ljunghusen. Också en väldigt trevlig bana med en massa vind som ibland ställde till det.
Hela weekenden var vår present till Ola som fyller 50 bast 11/10.
Jag tänker på dig varje dag och länktar efter att få krama dig. Men jag är väldigt glad för att du har det så fantastiskt bra och att du trivs så fint med hela tillvaron. Dessutom är jag väldigt stolt för att du gör det du gör och missar inte något tillfällle att "skryta" för alla som vill höra på att "min dotter är minsan i San Diego och studerar"
Ta väl hand om dig hjärtat, BAMSEKRAM!!!